Tidskriften Fokus presenterar i veckans nummer en jämförande studie i vilken man försöker komma farm till vilken kommun som är bäst på integration (artikeln här). Värnamo vinner! Grattis! Malmö hamna på 52 plats, nästa 240 är alltså sämre. Bäst i Skåne. Det är bra.Generellt tycker jag det är bra att jämförelser görs. Att vi lär av varandra. Även om det är svårt att jämföra stora kommuner med mindre samhällen. De kriterier som Fokus valt för att värdera kommunerna är; andel med utländskbakgrund, flyktingmottagning, sysselsättningsfrekvens och sjuktal bland utrikesfödda.
Det är lätt att problematisera valet av kriterier. Studien tar inte hänsyn till att vårt land har olika näringslivsstrukturer. Gnosjöregionen har med sina mindre företag inom industri och tillverkning en bransch där personer inte krävs på lika hög utbildning.
Visste ni att Haparanda har högst andel med utländsk bakgrund? Ja, just det födda i Finland. Invandrare som begrepp är också väldigt grovhugget. Det är välkänt att personer med rötter utanför Europa har svårare att hävda sig på svensk arbetsmarknad. Dessa grupper finns inte exempelvis i så stor utsträckning i Värnamo.
Kommuner där inga flyktingar flyttar – många Norrlandskommuner – blir dåliga kommuner. Är det rimligt?
Studien tar inte heller hänsyn till tiden man bott i landet. Detta kan man ifrågasätta ur minst två själ: Hur länge ska man förbli invandrare? Enligt Fokus är den som är född i ett annat land invandrare för alltid. Vi vet också att det finns samband mellan kort tid Sverige möjligheten att få ett arbete.
Vad kan vi lära av Värnamo? En tydlig arbetslinje finns överallt. Introduktionen är nog bättre och mer individulaiserad i stora städer som Malmö. Men att starka nätverk som föreningsliv samt en positiv och välkomnande inställning till mångfalden kan ge resultat, tror jag, övriga Sverige kan lära av.
Samtal i Svt.
.bmp)
